Sökresultat

Inga resultat "{{searchTerm}}"

Arbetspensionsrehabilitering gav en ny karriär

Arbetspensionsrehabilitering gav en ny karriär

21.1.2015

Michel Kuosmanen ser till att rök- och ventilationskanalerna i husen i Lojotrakten fungerar och hålls säkra. Hans arbetspensionsrehabilitering lade grunden för en ny karriär som sotarföretagare.

Tiden kring decennieskiftet 2010 var tung för Kuosmanen. Han hade arbetat som belysningsmontör i åratal. På grund av arbetet var han ständigt på resande fot runtom i Finland: antalet resdagar per år låg mellan 150 och 200.

– Ofta åkte jag iväg på arbetsresa på söndag och kom tillbaka på fredag. Det var tungt. Dessutom kräver barnens fritidsintresse, brottning, att de skjutsas på läger runtom i Finland och ibland även utomlands. Då blir det ingen tid över för återhämtning, berättar Kuosmanen.

Upp ur soffan

Kuosmanen blev utbränd och sjukskriven. Han var sjukledig i sammanlagt ett år och fyra månader.

– Man kan säga att jag satt i soffan i ett år. Jag orkade inte göra någonting. Sedan tänkte jag att nu får det räcka.

Vid samma tid fick husägaren Kuosmanen besök av en sotare. Han såg på när yrkesmannen gjorde sitt jobb och tänkte: det där verkar ju trevligt. Samma tanke slog honom när en sopbil kurvade in på gården. Konkreta, nödvändiga arbeten.

Ingen återvändo till det gamla jobbet

Till slut ansökte Kuosmanen om arbetspensionsrehabilitering och fick ett positivt beslut våren 2011. Till en början var planen att han skulle återgå till sitt tidigare arbete, men i form av arbetsprövning. Det ville Kuosmanen inte längre. Samtidigt flyttade företaget merparten av sin verksamhet till Polen. Det fanns alltså inget arbete att återgå till.

Han måste komma på något annat, och det var en bra sak.

Besöken hos en yrkesvalspsykolog gjorde att återgången till arbetslivet gick snabbare

Varma hjälpte Michel Kuosmanen med att planera återgången. I praktiken innebar det diskussioner med en yrkesvalspsykolog som utsågs av Varma. 

– Det var en verkligt bra erfarenhet. Vi diskuterade, eller rättare sagt pratade jag i två timmar åt gången, ler Kuosmanen.

– Redan under det andra besöket funderade vi på vad jag skulle kunna göra. Jag kände fortfarande att jag helst bara skulle sitta kvar i soffan. Jag var rädd. Men psykologen hjälpte och uppmuntrade mig. Utan den hjälpen skulle återgången till arbetslivet säkert ha tagit längre tid.

Ett nytt yrke genom läroavtal

Tillsammans med yrkesvalspsykologen gick han igenom en lång lista över yrken, och snart kvarstod två alternativ: sotare och sopbilsförare. Sotare kändes rätt. Arbetet är rörligt och man får träffa människor. Det passar bra för den positiva och pratsamma Kuosmanen. Arbetet är ansvarsfullt och viktigt, eftersom det är fråga om brandsäkerhet. Att det är ett praktiskt arbete är också en fördel.

– Jag ville inte sätta mig på skolbänken. Sotare blir man genom läroavtalsutbildning, som även vuxna kan delta i.

Läroavtal efter några telefonsamtal

Läroavtalsplatserna sökte Kuosmanen upp själv. Han hittade kontaktuppgifter till några sotare på Google och började ringa runt. De första samtalen ringde han från yrkesvalspsykologens mottagning. Snart nappade det, och läroavtalsutbildningen kunde börja.

Kuosmanen avlade yrkesexamen för sotare på två år. Mellan de några månader långa arbetsperioderna satt han på skolbänken i en vecka. Då fick han lära sig om bl.a. lagstiftning, byggbestämmelser, kundbetjäning och företagsverksamhet.

En nöjd nybliven företagare

Michel Kuosmanens mål var från första början ett eget sotningsföretag. Därför sökte han sig till två olika läroavtalsplatser, för att få de rätta förutsättningarna att bli en bra sotare.

Kuosmanens företag, MK Nuohous ja IV, är nu inne på sitt första verksamhetsår. Det råder brist på sotare, så utsikterna är lovande.

På de västnyländska taken klättrar nu en nöjd företagare som har tillräckligt med jobb, men ändå hinner hem till familjen om kvällarna.

Arbetspensionsrehabilitering i korthet

  • möjligt att ansöka om efter en lång sjukledighet eller rehabilitering, även för företagare
  • innebär att man börjar med nya arbetsuppgifter som är bättre med tanke på hälsan, vid behov byte av yrke
  • för rehabiliteringstiden utbetalas rehabiliteringspenning
  • arbetsprövning underlättar återgången till arbetet, arbetsträning kan leda till nya arbetsuppgifter
  • år 2013 ansökte över 9 500 personer om arbetspensionsrehabilitering (alla arbetspensionsbolag totalt)
  • över 80 % fick ett positivt beslut
  • vanligaste orsaken är sjukdomar i stöd- och rörelseorganen

Källor: Varma, Pensionsskyddscentralen

Text: Riitta Gullman
Bild: MK Nuohous ja IV