Klimatpolicy för placeringar

Placerare måste förbereda sig på avsevärda förändringar på grund av klimatförändringarna. Utsläpp av växthusgaser från mänsklig verksamhet har redan förändrat klimatet och orsakat ekonomiska risker för placerare. Verksamhetsförutsättningarna håller på att förändras för många branscher och företag. I många branscher, exempelvis elproduktion samt bil- och gruvindustrin, har förändringen redan kommit i gång.

För att stoppa klimatförändringarna måste utsläppen minska avsevärt. Målet i klimatavtalet från Paris är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid. Det förutsätter en övergång till en koldioxidsnål ekonomi och en kraftigt minskad användning av fossila bränslen.

Vi stöder åtgärder som dämpar och möjliggör anpassning till klimatförändringarna.

Varma har sedan 2016 förbundit sig att utveckla sina placeringar och placeringsprocesser i enlighet med Parisavtalet. Åren 2022–2035 utvecklar vi vår placeringsportfölj mot koldioxidneutralitet:

1. genom placeringar i företag som bidrar till ett skifte mot lägre utsläpp och erbjuder lösningar på klimatproblem
2. genom att utveckla samarbetet på finansmarknaden för att dämpa klimatförändringarna och främja anpassningen till dem
3. genom att satsa på analys av de ekonomiska riskerna som klimatförändringarna medför i vår placeringsportfölj
4. genom en transparent rapportering av hur klimatförändringarna påverkar våra placeringar och hur våra placeringar påverkar klimatet.

Vårt mål är att ha en koldioxidneutral placeringsportfölj senast 2035 förutsatt att placeringsmiljön tillåter det.

Vi styr vår placeringsportfölj mot koldioxidneutralitet genom att välja placeringsobjekt som identifierat möjligheterna förknippade med kampen mot och anpassning till klimatförändringarna. Vi undviker placeringsobjekt med betydande exponering mot klimatrisker.

Klimatpolicyn utgör en integrerad del av vår placeringsprocess och våra placeringsbeslut. Andra verktyg för att begränsa ekonomiska risker orsakade av klimatförändringarna är bland annat exkludering samt aktivt ägande och påverkan. Att bygga upp en koldioxidneutral portfölj kräver betydande utsläppsminskningar inom samtliga tillgångsslag. Genom att placera på ett lönsamt och betryggande sätt minskar vi samtidigt koldioxidutsläppen för våra placeringar.

Hållbarhet är ett strategiskt fokusområde för Varma och bekämpning av samt anpassning till klimatförändringarna är två av våra viktigaste hållbarhetsmål. Vi främjar samarbete på finansmarknaden för att dämpa klimatförändringarna och anpassa oss till förändringarna de medför samt deltar i den offentliga debatten om klimatförändringarnas effekter genom olika evenemang och samarbetsinitiativ. Vi medverkar i utvecklingen av affärs- och placeringsstrategier som minskar utsläppen av växthusgaser bland våra placeringsobjekt.

Särskilt när det gäller fondplaceringar är vårt mål att utveckla placerarsamarbetet för att bekämpa klimatförändringarna. Vårt mål är att själva och tillsammans med andra placerare påverka fondförvaltarnas sätt att ta hänsyn till klimataspekter i deras principer för ansvarsfulla placeringar. Vi uppmuntrar fonder att rapportera om ekonomiska risker och möjligheter i enlighet med TCFD:s rapporteringsramverk (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), att ställa upp vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskning (Science Based Targets) samt att utvärdera utsläppen för sina portföljer enligt rapporteringsstandarder från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF), om information om utsläppen inte finns tillgängliga på annat sätt.

Ur ett investerarperspektiv medför klimatförändringarna både fysiska risker och omställningsrisker som kan påverka placeringarnas värde. De fysiska riskerna delas upp i akuta och kroniska risker. Med dessa risker avses de utmaningar som klimatförändringarna innebär för företagen och samhället, exempelvis plötsliga skador orsakade av extrema väderförhållanden eller brist på naturresurser på lång sikt. Omställningsrisker handlar om att en omställning till en koldioxidsnål ekonomi kommer att innebära såväl regulatoriska som teknologiska förändringar samt förändringar i konsumentbeteende. Omställningsrisker inkluderar även krav på energisäkerhet och självförsörjning.

En rättvis övergång till en koldioxidsnål ekonomi kommer att kräva att samhället främjar omskolningsmöjligheter och sysselsättningsmöjligheter i både nya branscher och övergångsbranscher samt säkerställer tillgången till energi till ett rimligt pris.

Risker orsakade av klimatförändringar behandlas i Varmas risk- och solvensbedömningar samt i styrelsens och ledningens rapportering. Allokeringsgruppen inom Varmas placeringsfunktion går kvartalsvis igenom placeringsportföljens klimatförändringsrelaterade ekonomiska risker.

Vi har fastställt ett antal branscher som ur klimatperspektiv erbjuder de största möjligheterna för utsläppsminskningar men som samtidigt har en avsevärd exponering mot omställningsrisker orsakade av kampen mot klimatförändringarna.

Dessa branscher är:

• olje- och gasindustrin
• el- och värmeproduktion
• bilindustrin
• gruvindustrin
• byggmaterialindustrin
• transportindustrin
• skogsindustrin och
• den kemiska industrin.

Förutom dessa branscher analyserar Varma även omställningsrisker orsakade av klimatförändringarna för sina fastigheter för att identifiera de viktigaste politiska, teknologiska, marknadsmässiga och ryktesrelaterade riskerna samt bedöma deras omfattning.

Vid bedömning av fysiska risker fokuserar vi särskilt på klimatbelastningen för våra fastighets- och infrastrukturplaceringar och utvärderar till exempel fastigheternas väderbeständighet samt risker förknippade med kustöversvämningar och dagvatten. Bedömningen av fysiska risker innefattar samtidigt både större geografiska områden och mycket lokala klimatkonsekvenser.

Risker förknippade med fossila reserver ingår i bedömningen av klimatriskerna. Eftersom man vill begränsa den globala uppvärmningen kommer det inte att vara möjligt använda alla fossila reserver som finns i marken, och därför är värdet på dessa reserver föremål för risker.

Vi förbereder oss på ekonomiska risker orsakade av klimatförändringarna genom att utveckla TCFD-rapporteringen (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) samt bedömningen av ekonomiska klimatrisker. Vi använder oss av framåtblickande data som temperaturscenarier i bedömningen och rapporteringen av placeringarnas klimatrisker.

En koldioxidneutral placeringsportfölj förutsätter robusta och kontinuerligt uppdaterade vetenskapliga data samt verktyg för utveckling av placeringsverksamheten. Vi använder oss av de senaste forskningsrönen och avancerade verktyg i vår bedömning av klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi iakttar rekommendationer från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF) i rapporteringen av placeringarnas koldioxidutsläpp och siffrorna rapporteras årligen i vår årsredovisning och företagsansvarsrapport.

Vi strävar efter en koldioxidneutral placeringsportfölj genom att identifiera nya placeringsmöjligheter som skapas av klimatförändringarna och genom att skapa en klimatvänlig placeringshelhet. Denna helhet inkluderar placeringsobjekt

• vars verksamhet gynnas av kampen mot klimatförändringarna
• vars utsläpp väntas ligga i linje med Parisavtalet
• som har strategiska och vetenskapligt verifierade utsläppsmål för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader
• vars verksamhet genererar kolsänkor eller inkluderar infångning av koldioxid.

Målet är att klimatallokeringen ska utgöra 25 procent av placeringsportföljen senast 2025.

IPCC-rapporten från 2021 anger att de globala utsläppen av växthusgaser behöver minska med 50 procent jämfört med nivån år 2016 fram till 2030. Under samma tidsperiod behöver metanutsläppen minska med en tredjedel. Utsläppsmålen och den ökade rapporteringen av klimatförändringarnas ekonomiska konsekvenser medför nya regulatoriska risker för placerare. Vi tror att koldioxideffektiva placeringsobjekt som minskar sina utsläpp har de bästa förutsättningarna för framgång. Att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader jämfört med förindustriell tid förutsätter att inte alla redan upptäckta reserver av fossila bränsle utnyttjas.

För att uppnå en koldioxidneutral placeringsportfölj senast 2035 måste utsläppen av växthusgaser minska avsevärt inom samtliga tillgångsslag. Samtidigt behöver andelen placeringar klassade som kolsänkor öka. Vi har ställt upp mål för absoluta utsläppsminskningar för Varmas hela placeringsportfölj för åren 2025 och 2030.

Vårt mål är att minska de absoluta scope 1- och 2-utsläppen i Varmas placeringsportfölj jämfört med 2021 enligt följande:

• -25 procent fram till 2025
• -50 procent fram till 2030.

Vi strävar samtidigt efter att öka andelen placeringar klassade som kolsänkor.

Vi är medvetna om att kvaliteten på klimatrelaterade data skiljer sig mellan noterade och onoterade placeringar. Förutom större transparens har noterade placeringar bättre likviditet än onoterade placeringar, vilket gör det möjligt för placerare att snabbt göra ändringar i sina portföljer även på kort sikt.

Vårt mål är att på kort sikt minska koldioxidintensiteten, det vill säga förhållandet mellan utsläpp och omsättning, för våra noterade aktie- och obligationsplaceringar enligt följande:

• -30 procent fram till 2023
• -40 procent fram till 2025
• -50 procent fram till 2027.

Vi prioriterar placeringsobjekt vars verksamheter gynnas av kampen mot klimatförändringarna och som har lägre exponering mot klimatrisker. De största möjligheterna att bekämpa klimatförändringarna erbjuds av placeringar i sådana företag inom olje- och gasindustrin, el- och värmeproduktion, bilindustrin, betong- och transportindustrin, byggmaterials- och den kemiska industrin samt skogsindustrin som erbjuder alternativa produkter eller tjänster som kan ersätta fossila bränslen. Vi prioriterar företag som ökar användningen av förnybar energi och som har en resurseffektiv operativ verksamhet i fråga om råvaror och andra produktionsaspekter.

Våra placeringar i elproduktion bygger på en färdplan mot koldioxidsnål energianvändning. Det innebär att

• vi minskar andelen placeringar i fossil elproduktion i den takt som anges i färdplanen eller snabbare
• vi ökar andelen placeringar i förnybar energiproduktion i linje med färdplanen och vårt mål är att de år 2030 ska utgöra minst hälften av samtliga placeringar i elproduktion.

Färdplanen förutsätter till exempel att 50 procent av placeringarna i elproduktion ska utgöras av förnybar el år 2030 och att gas ska utgöra 22–25 procent år 2030. Färdplanen förutsätter dessutom avyttring av andra fossila produktionsformer. Färdplanen bygger på temperaturscenarier framtagna av The Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS).

Koldioxidutsläppen från fastigheter består huvudsakligen av energi som går åt till el och värme och kan minskas genom att förbättra fastigheternas energieffektivitet. Målet är att minska fastigheternas direkta koldioxidutsläpp genom att övergå till utsläppsfri värme senast 2030 och utsläppsfri el senast 2025.

En stor del av Varmas portfölj hanteras av externa fondförvaltare. Vi strävar efter att hantera vikten av branscher med klimatrisker genom att välja fondförvaltare och fonder som matchar vår klimatpolicy. Vi väljer fondförvaltare som identifierat placeringsmöjligheter förknippade med kampen mot och anpassning till klimatförändringarna. Vi undviker placeringsobjekt med betydande exponering mot klimatrisker.

Kapital- och infrastrukturplaceringar har en lång placeringshorisont, vilket gör det särskilt viktigt för placerare att ta hänsyn till förändringar i omvärlden som sker till följd av klimatförändringarna och åtgärderna för att begränsa dem. Vi prioriterar alltid placeringsobjekt med tydliga utsläppsmål.

Vårt mål inom fondplaceringar är att öka andelen fonder som tar hänsyn till klimatförändringarna till 50 procent av samtliga fondplaceringar senast 2025.

Vi gör inga nya placeringar i företag för vilka mer än 10 procent av omsättningen, produktionen eller produktionskapaciteten är baserad på stenkol. Ett undantag till denna regel är företag med vetenskapligt verifierade utsläppsmål för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Vi finansierar inte stenkolsbaserade projekt och gör inte placeringar i företag som planerar nya stenkolsinvesteringar.

Vi förbinder oss att avyttra alla stenkolsplaceringar senast 2025. Dessutom förbinder vi oss att utesluta oljeborrning från vår portfölj senast år 2030. Dessa åtaganden gäller Varmas hela placeringsportfölj. Stenkol och oljeborrning utgör inte strategiska placeringsobjekt i Varmas placeringsverksamhet.

För placeringsobjekt som fortfarande använder sig av kol skapar vi en påverkansprocess för att främja en snabbare utfasning av den kolbaserade verksamheten. Vårt mål är att företagen som ingår i denna typ av uppföljning ska ha stängt sina kolkraftverk senast 2030. Om inte kommer vi att avyttra placeringen. Vi ser ingen framtid för kolbaserad elproduktion.

Vi bedömer klimatåtgärderna i värdekedjorna för våra placeringar regelbundet och godkänner inte motparter för vilka fossila bränsleproducenter utgör en betydande del av verksamheten. Vårt mål är att i samarbete med fondförvaltare utveckla placeringsobjektens rapportering i fråga om energianvändning och koldioxidavtryck.

Vi medverkar i klimatåtgärder på eget initiativ, tillsammans med andra placerare och tillsammans med tredje parter som en del av större placerargrupper. Att rösta på bolagsstämmor är ett av våra redskap för att bidra till kampen mot och anpassning till klimatförändringarna samt klimatrapportering.

Vi uppmuntrar alla våra placeringsobjekt att rapportera om ekonomiska risker och möjligheter i enlighet med TCFD:s rapporteringsramverk (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), att ställa upp vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskning (Science Based Targets) samt att utvärdera utsläppen för sina portföljer enligt rapporteringsstandarder från Partnership for Carbon Accounting Financials (PCAF), om information om utsläppen inte finns tillgängliga på annat sätt.

Klimatpolicyn för placeringar är godkänd av Varmas styrelse. Vi följer forskningen kring klimatförändringarna och uppdaterar våra klimatmål vart tredje år.

Uppdaterad 6/2022